P3 lyssnarna har inte gått miste om dem, jag har inte gått miste om dem och göteborgarna har definitivt inte gått misste om dem. Det är självklart Autisterna jag talar om.
Göteborg-pop i sin ordning.
Skivan släpptes förra veckan och kommer finnas i många skivhyllor under sommarens slut vill jag lova. Jag har ännu inte fått den inbitna kännslan av albumet i sin helhelt men ett toppbetyg är mycket lovande.

Det började för ca tio år sedan, med ett band som hette Lola Barbershop. De stod hela tiden och vägde mot det där stora breaket, intresserade skivbolag och de åkte på turné och precis när något skulle hända hände det liksom inte.
När Östersund inte gav något flytta de till Göteborg och blev Autisterna, efter Stig Larssons debutroman.
Klargöranden; Stig Larsson är inte Stieg ?deckarförfattaren? Larsson. Märk väl!
Det är alltså nu som deras break som Autisterna kommit. Ni har dock kunnat se en autist spela med Maia Hirasawa, Vapnet eller Hello Saferide.

Jag vet inte om jag vågar skriva detta men gör det ändå. På deras myspace har någon skrivit: ?Ni är som Vapnet, fast mycket bättre.? Jag har ännu inte kommit dit i det tyckandet, men det säger ganska mycket.

Jag hade tänkt se dem om några veckor som förband till ännu en göteborgare som spelas flitigt på P3 nu, Joel Alme. Frågan är bara vilka av dem som kommer göra den bästa spelningen, den som infinner sig på debaser i Malmö den 6 juni får se.

Ni som var vakna imorse och lyssnade på morgonpasset idag kunde höra två av Autisterna framföra deras singel Himmelen. En bitterljuv idyllisk låt som de själva vill nämna den som.
Detta skulle varit något för Klubb Soda, förlåt lite reklam för mig själv. För er som inte hänger med, min, tvillingsyster och kompisen Elins musikklubb nere i Skåne.

www.myspace.com/klubbsoda

Sommarens program är ännu under konstruktion.

I alla fall här kommer den Himmelen:



 

Några välvald ord: Vänskap är den grund som Autisterna vilar på, den vackraste grunden av alla.

www.autisterna.se
www.myspace.com/autisterna

Nu får det vara nog! Jag har suttit i flera dagar nu och funderat på om jag ska göra ett inlägg om Death Cab For Cutie eller inte. Nu kunde jag helt enkelt inte hålla mig längre. Hade inte jag gjort det så hade förmodligen någon annan skribent på denna bloggen tagit upp det. Så pass bra är de!

Bara namnet i sig skulle kunna få mig att bli intresserad! Men man undrar ju hur det uppstod, eller jag gör det åtminstone. Ni behöver inte vara oroliga, Henrik har koll! Det är taget från en låttitel av bandet Bonzo Dog Doo-Dah Band. Det började som ett soloprojekt för att sedan utökas till att vara ett komplett band. 

Ett oslipat Coldplay skulle jag vilja kalla dem, och då menar jag oslipat i positiv bemärkelse. Lättilgängliga gitarrslingor, briljanta basgångar och Ben Gibbards otroligt vackra röst! Vad mer behöver man säga egentligen? Uppföljaren till deras förra album Plans (2005) heter Narrow Stairs (2008). Personligen tycker jag att de har tagit ett steg i rätt riktning och tycker att det nya albumet är lite mer intelligent än förra, men sen kan det nog samtidigt kräva lite mer lyssning.

Vidare skulle jag även vilja rekomendera The Postal Service, som är ett elektroniskt sidoprojekt av den oerhört produktiva Ben Gibbard. Även detta är mycket bra skit!

Essentiella låtar från Narrow Stairs är: I will possess your heart, Pity and fear och Long Division

En sten har lättat från mitt hjärta, nu har jag äntligen fått tipsa er om detta fantastiska album. Det var bättre än sex så nu ska jag ut och röka en ciggarett medan ni njuter av:


Death Cab For Cutie - I will possess your heart

Myspace-nörd som jag är så har jag inte kunnat undgå detta mystiska band.
De kör The Knife-stilen genom att inte visa sig helt och bär masker live. Det enda vi vet är att det är två tjejer som står för den ljuva musiken.
När jag var inne på deras myspace för första gången i början på året så var det som om allt stämde. Det var denna musiken jag hade letat efter.
Då könet av min musiksamling mest består av män så blev jag natruligtvis överlycklig att hitta detta tecken på underbar musik från det underrepresenterade.

Det är snygga distade melodier med en raspig bakfull röst. Nutiden!

Om man slår upp Palpitation i NE så står det: "känsla av hjärtklappning eller av att hjärtat slår anmärkningsvärt hårt, fort eller oregelbundet". Deras musik är så mjuk men ändå så medryckande, man vet inte om man ska ha vilopuls eller maxpuls, hjärtat slår helt enkelt oregelbundet.

Nu i veckan kom det upp lite fler spelningar på deras myspace, de flesta är med Billie the Vision & the dancers. Se till att gå på ett utav dem (om inte fler).

14 Maj Releasfest, Pet Sounds bar, Stockholm
17 Maj Klubb Populär, Storan, Göteborg
5 Juni KB, Malmö
6 Juni kl 15.00 Debaser Medis (Matinéspelning), Stockholm
6 Juni kl 20.00 Debaser Medis, Stockholm
31 Juli Emmabodafestivalen, Emmaboda



Jag är inte den enda som har blivit såld på dessa kvinnor. Även Jerry Boman, som är reporter/fotograf på TV4 Nyheterna Göteborg, driver Klubb Sandviken och bloggare sedan 2004, har fått en förkärlek.

Man kan ju inte annat än bli nyfiken på dessa två efter att ha hört hans fina ord:



(Ska visa dig Sara. //E.P)

http://www.myspace.com/palpitationband

palpitationband.blogspot.com/

/Sara